Svensk Lapphund

Taget från Wikipedia 180530

Svensk Lapphund

Svensk lapphund är en hundras från Sverige. Liksom de två andra raserna av lapphundräknas den som en vallande spets. Traditionellt har den varit samernas renvallare, jakt- och gårdshund.

Idag är den en sportig sällskapshund som visar sin förmåga inom lydnadsprov, rallylydnad, agility, bruksprovsgrenarna sök och spår samt som eftersökshund i viltspårprov. I USA kan svenska lapphundar delta i vallhundsprov. I Norden kan hundar av samtliga raser bli vallhundschampion. Här finns fortfarande arbetande svenska lapphundar.

Historia

Samernas hundar omskrevs mot slutet av 1700-talet av Linnélärjungen Carl Peter Thunberg (1743-1828): "Renens trogne följeslagare och vagtare, en af de bästa arter. Kommer stundom med Lappar och Ångermänner till Upland; af en Räfs storlek." Första gången samernas hundar beskrevs var i Johannes Schefferus' (1621-1679) Lapponiasom utkom 1673 i Frankfurt am Main.

De tre första hundarna som upptogs i Svenska Kennelklubbens (SKK) första stambok 1893 var lapphundar. Under 1900-talets första decennier arbetade SKK med att inventera inhemska hundrastyper för att avgöra vilka populationer som kunde utgöra självständiga raser. En första rasstandardpublicerades 1908 av S. Sahlin; då benämndes rasen lapsk spets, en av flera varianter av den nordiska spetsen. Som en storleksvariant räknades samojedhunden eller ostjakhunden (som också finns i hälleforshundens härstamning). Fortfarande på 1960-talet angavs enfärgade hundar som önskvärt och ännu på 1970-talet förekom inte bara svarta utan även bruna och t.o.m. vita lapphundar. Rasen har, precis som västgötaspetsen, haft anlag för naturlig stubbsvans, men det har sedan några decennier uteslutits ur standarden.

Egenskaper

Lapphunden är en typisk spets- vaksam och tillgiven. Vaktinstinkten visar sig bl.a. i att den gärna skäller för att varna sitt husfolk. Den är härdig om det så gäller arbetsuppgifter på fjällvidderna eller i skogar fyllda med djup snö. Den är lättlärd och samarbetsvillig. Den är även allergivänlig i de flesta fallen.

Utseende

Svensk lapphund är något under medelstorlek. Idealmankhöjden för hanhundar är 48 cm, för tikar 43 cm. En avvikelse med 3 cm uppåt eller nedåt är tillåtet för både hanhundar och tikar. Den är livlig, vaksam, uthållig, vänlig, tillgiven och har en päls som passar bra i arktiskt klimat. Pälsen är trots sin täthet mycket lättskött. Rasen är huvudsakligen enfärgad, kan vara björnbrun till svart, med ev. vitt på bringan, tassarna eller svansspetsen.

Svensk lapphund skall ha rektangulär kroppsbyggnad och god resning. Huvudet är kilformat med något välvd skalle, mycket tydligt stop och väl utfylld nosparti med rak nosrygg. Svart nostryffel. Ögonen skall inte sitta tätt; de skall vara runda, ganska stora men inte utstående och helst mörkbruna. Öronen skall vara brett ansatta och trekantiga och breda i basen. Övertippade öronspetsar är inte önskvärt. Halsen skall vara medellång och kroppen kompakt. Svansen skall vara ganska högt ansatt och är ringlad över ryggen när hunden rör sig.